Fördelar med gruvor och dagbrott: vilka nackdelar finns det med gruvor och dagbrott
Gruvor i sverige
Några av gruvindustrins allvarligaste effekter: 1. Naturvärden och biologisk mångfald skadas av dagbrott Stora områden förvandlas till sterila ökenlandskap när brytningen sker i s. Nya gruvor är nästan alltid dagbrott eftersom berget ofta har låga halter av det mineral man vill utvinna. En modern gruva tar alltså upp större plats än gruvor under jord gör. Förutom att all skog och annan växtlighet försvinner, skadas även övrig natur runt omkring en ny gruva. Jakten på mineraler skadar klimatet Mer än 10 procent av koldioxiden som släpps ut i Sverige kommer från gruvbrytning och metallförädling till exempel stålverk. Då är inte transporterna medräknade. Mineralindustrins stora påverkan på klimatet är ofta förbisedd i debatten om dess miljöeffekter. Giftigt avfall från gruvor förorenar miljön Både vid brytning och bearbetning av mineraler sker utsläpp av kemikalier till miljön. Enorma mängder gruvavfall riskerar att läcka ut föroreningar i både sjöar och grundvatten.
Vilka fördelar finns det med gruvor
Det är troligt att vi om femton år har dubbelt så många gruvor i landet. Gruvorna skapar jobb och drar in pengar till staten, men påverkar också miljön. I Aitikgruvan utanför Gällivare driver det svenska företaget Boliden en av europas största koppargruvor. Varje år tar man upp över 16 miljoner ton malm och nu planerar man för att öka produktionen med mer än dubbelt så mycket, till 36 miljoner ton per år, omräknat i kilo blir det 36 miljarder kilo malm. Gruvan är ett dagbrott och inte en underjordisk gruva med tunnlar utan kan mer liknas vid ett enormt stort grustag. Varje lastbil som dygnet runt kör upp den kopparhaltiga malmen väger ton och lastar ton malm på flaket. Det går åt liter diesel i timmen för att köra upp den tunga lasten till en bergskross. Därifrån fraktas den krossade malmen vidare med transportband till anrikningsverket. Effektiv utvinning Det är en imponerande syn att stå och se gruvan som är tre kilometer lång, en kilometer bred och meter djup.
Fler och större gruvor i Sverige
Return to navigation Fyndigheten formar gruvan Vår berggrund bildades för flera miljoner år sedan. Olika processer har bidragit till att olika typer av berg har bildats på olika platser. Mineraliseringar, koncentrationer av värdefulla mineral, bildas under vissa processer. Om dessa mineraliseringar anses ekonomiskt brytvärda så benämns de malm. Ett flertal faktorer spelar in när en fyndighetens brytvärdhet räknas ut. Viktiga faktorer är brytningskostnaden för fyndigheten, metallhalt och dess läge. En kopparmalm med en halt på 0,3 procent är antagligen inte brytvärd om den ligger på meters djup, men kan vara intressant om den finns på ytan. Detta är för att brytningskostnaden är lägre i ett dagbrott vid ytan än i en underjordsgruva. Vid dagbrott kan mer malm brytas med lägre halt, medan underjordsgruvor innebär dyrare drift. Om fyndigheter med högre koncentration hittas på stora djup kan däremot underjordsgruvor vara lönsamma.
Fördelar med gruvor och dagbrott:
Gruvor och miljöpåverkan
Gruvan i Gállok skulle bli ett dagbrott för brytning av järnmalm. Den skulle placeras cirka tre mil från gränsen till världsarvet Laponia och drygt två mil nordväst om Jokkmokk. Enligt bolagets egna uppgifter har fyndigheten en malmhalt på cirka 27 procent. Det går att jämföra med gruvorna Kiirunavaara i Kiruna och Malmberget utanför Gällivare som har betydligt högre järnhalter, över 50 respektive 60 procent. Uppdatering: Naturskyddsföreningen ansöker om rättsprövning i Gállok-ärendet Varför är Naturskyddsföreningen emot gruvan? Naturskyddsföreningen är bara en av flera organisationer som är emot gruvan. Allt från lokala myndigheter som länsstyrelsen i Norrbotten och intresseorganisationer som Samernas riksförbund till internationella organ som Unesco och FN har kritiserat planerna. En gruva i Gállok skulle påverka rennäringen mycket negativt, få enorma konsekvenser för miljön i det unika området och innebära ett mycket stort intrång på oersättliga naturvärden och samiska rättigheter.