Dålig hälsa: vad är hälsa
Matvanor och sjukdom
Fokusrapport 10 Skillnader i hälsa? Självskattad hälsa hos personer som har någon i sitt liv som använder narkotika, jämfört med befolkningen i övrigt Det behövs mer kunskap om hälsan hos personer med någon närstående som använder narkotika. Skiljer den sig från befolkningen i övrigt? Det har tidigare framkommit att anhöriga till personer med beroendeproblematik har ett sämre mående. Men, problem kan också uppstå hos närstående utan att det finns en beroendediagnos. Resultaten baserar sig på enkätsvar från personer mellan 17 och 84 år. Ladda ner Fokusrapport 10 Av rapporten framgår bland annat: De som har någon i sitt liv som använder narkotika rapporterar i högre utsträckning dålig hälsa jämfört med befolkningen i övrigt. Det är såväl psykisk hälsa och fysisk hälsa som allmän hälsa som skattas lägre hos personer som har någon i sitt liv som använder narkotika. Att rapportera ohälsa är särskilt vanligt bland de som uppgett att de påverkats negativt och mycket negativt av andras användning.
Skillnader i hälsa?
Rök inomhus från fasta bränslen 3. Inkomst För hög- och medelinkomstländer är de viktigaste riskfaktorerna sådana som är relaterade till långvariga sjukdomar, medan faktorer som undernäring hos barn och oskyddat sex är mycket vanligare i låginkomstländer. Ålder Riskfaktorerna förändras även med åldern. Vissa riskfaktorer drabbar nästan uteslutande barn, till exempel undernäring och rök inomhus från fasta bränslen. För vuxna finns avsevärda skillnader beroende på ålder: Oskyddat sex och beroendeframkallande ämnen t. Riskfaktorer för långvariga sjukdomar och cancer drabbar huvudsakligen äldre vuxna. Kön Det finns även skillnader mellan könen. Män har till exempel mycket oftare riskfaktorer som är kopplade till beroendeframkallande ämnen. Kvinnor drabbas ofta av järnbrist under graviditet. Minska exponeringen för riskfaktorer Minskad kontakt med exponering för riskfaktorer skulle i hög grad förbättra den globala hälsan och öka den förväntade livslängden med många år.
Psykisk hälsa
Lyssna Flertalet barn och vuxna i Sverige svarar att de har en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt är det vanligt att ha olika typer av psykiska besvär, såsom oro, stress och sömnbesvär. Det är också fler idag än tidigare som får psykiatrisk vård. Här sammanfattar vi den senaste statistiken om psykisk hälsa i befolkningen, baserat på våra vanligaste datakällor. Psykiskt välbefinnande Våra enkätundersökningar visar att de flesta barn och vuxna i Sverige har en god självskattad hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Psykiskt välbefinnande kan bland annat handla om hur nöjd man är med livet livstillfredsställelse. Bland skolbarn i åldern 11, 13 och 15 år finns en relativt god livstillfredsställelse och utvecklingen under talet har varit stabil. Pojkar skattar generellt sin livstillfredsställelse högre än flickor och åringar gör högre skattningar är och åringar. Psykiskt välbefinnande kan också handla om hur man klarar av olika saker i vardagen.
Dålig hälsa:
Social hälsa
På de här sidorna beskriver vi vad psykisk hälsa innebär, hur det kan definieras och vad som påverkar psykisk hälsa. Vi tar också upp hur vi använder de uttryck som används för att mäta psykisk hälsa. Film: Vad är psykisk hälsa? Psykisk hälsa kan beskrivas som en tillgång eller resurs som gör det möjligt för oss människor att må bra och gör det möjligt för oss att uppnå vår fulla potential. Den psykiska hälsan påverkas av många saker. Den påverkas av ärftlig sårbarhet, vad vi gör, hur vi lever och vad vi är med om, men också av de rättigheter, möjligheter eller begränsningar som samhället och vår omgivning ger oss. I filmen beskrivs kortfattat vad psykisk hälsa är och vad den påverkas av. Psykisk hälsa är mer än att inte ha en psykisk sjukdom WHO:s definition av psykisk hälsa se faktaruta nedan är välciterad. Den lyfter att psykisk hälsa inte är detsamma som frånvaron av psykisk sjukdom, och inbegriper både enskilda personers upplevelser och relationen mellan individerna och det sociala sammanhang som de lever i.