Konstant näsblod: Praktisk handläggning av näsblödning
Näsblödning, epistaxis
Låt verka 5—10 minuter. Komprimera vid behov ytternäsan mellan tumme och pekfinger. Etsning eller diatermi. Synligt kärl på locus Kiesselbachi etsas med silvernitratsticka. Stickan hålls på platsen för kärlet under sekunder. Neutralisera efter etsningen med en tops indränkt i koksalt. Applicera därefter en bomullstuss indränkt i paraffin eller olivolja. Den kan patienten själv dra ut efter ett par timmar. Om det blöder under etsningen kan det vara svårt att lyckas med silvernitratetsning. I första hand lägg ny bomullstuss med kärlsammandragande och etsa igen. Om detta inte hjälper kan man använda bipolär diatermi. Diatermiverktyg skall vara inställda på lägsta effekt! Tamponader bör alltid avvecklas inom h för att undvika infektion. Detta gäller särskilt tamponader där lokalt antibiotika som t ex polymyxin ej använts. Rapid Rhino RR. Olika typer av RR finns. Detta är en tamponad bestående av en uppblåsbar ballong täckt med en yta som efter fuktning med sterilt vatten bidrar till trombocytaggregationen.
Konstant näsblod:
Vårdgivare Skåne
Näsblod Näsblod Näsblod är vanligt och beror ofta på att ytliga blodkärl i näsan brister. Men varför får man näsblod? Hur stoppar man det? Och när ska man söka hjälp? Näsblod kan komma plötsligt och ibland utan anledning. Det kan kännas läskigt med blod men det är oftast inte farligt. Oftast blöder det framåt dvs rinner blod ur näsan men vid en bakre näsblödning kan blod också rinna ned i svalget. Vanligtvis går blödningen över av sig själv. Näsblod orsakas ofta en liten skada, belastning eller tryck som pga torra slemhinnor eller sköra kärl i näsan ger en blödning. Det finns några saker du kan göra för att lindra besvären - och minska risken för att få näsblod i framtiden. Stoppa näsblod Har det börjat blöda i näsan? Prova att göra såhär. Sätt dig upprätt och luta dig lite framåt. Kläm med fingrarna runt näsans mjuka delar främre delen av näsan i 10 minuter. Andas genom munnen och spotta ut eventuellt blod. Sug på en isbit eller lägg en kall, blöt handduk över näsan och pannan.
Print Näsblödning, eller epistaxis, drabbar nästan alla någon gång i livet. Redan Hippokrates beskrev hur man kan stoppa näsblödningar [1]. De flesta fall av näsblödning är okomplicerade, men hos ca 6 procent av dem som blöder näsblod behöver sjukvården hjälpa till för att stoppa blödningen [2]. Därför är det viktigt att alla inom vården har god kännedom om hur man praktiskt handlägger vanliga typer av näsblödning. För en mer utförlig beskrivning av epidemiologi, riskfaktorer och avancerad terapi hänvisas till annan litteratur. Sökningen visar att det finns begränsad evidens baserat på randomiserade studier om basal handläggning av näsblödning. Praxis i dag baseras huvudsakligen på empirisk kunskap. De rutiner vid näsblödning som beskrivs i artikeln används vid öron-, näs- och halsklinikerna vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, Lunds universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Länssjukhuset Sundsvall—Härnösand.
Vid näsblödning går små blodkärl i nässlemhinnan sönder som gör att blödningen uppstår. De allra flesta fall av näsblod upphör spontant. Larma om du har en kraftig näsblödning. Symptom Vid näsblod rinner det blod ur näsan. Det kan även rinna ner i svalget och ibland sväljs lite blod. Detta kan göra en illamående och att man kräks vilket medför att blodet följer med upp. Första hjälpen Sitt upp och snyt rent näsan. Luta dig lätt fram och kläm ihop näsans mjuka delar med tumme och pekfinger i 10 minuter. Andas med munnen. Sug på en isbit eller lägg på en kall handduk över näsan. Detta kan göra att blodkärlen i näsan dras ihop och att det slutar blöda. Tryck ev. Låt den sitta kvar i 30 minuter. Näsblod kommer oftast från främre delen av näsan, i nässkiljeväggen, och benämns då som en främre blödning. Ibland kan blödningen uppstå längre bak i näsan och kallas då för bakre näsblödning. Då brukar det blöda kraftigare och det kan rinna blod från båda näsborrarna och även ner i svalget.